Den dyra träningsfällan

När vi nu har passerat mars månad och är inne på årets andra kvartal brukar alla ni som besöker ett gym kunna konstatera en sak. Alla de där nya ansiktena som dök upp strax efter nyår verkar ha försvunnit. Är det en tillfällighet? Knappast, det handlar om att allas nyårslöften om ett mer hälsosammare liv sakta men säkert fått pyspunka varav dessa personer nu återgått till sina gamla vanor. Kanske är du själv en av dessa personer?

I vilket fall som helst så kommer inte det här inlägget handla om att du inte ska träna på gym. Tvärtom! Träning och motion är superviktigt och en av de främsta komponenterna för att vi ska kunna må bra och känna oss lyckliga. Men det snacket lämnar jag över till träningsbloggarna att prata om. Nu ska jag istället skriva om pengarna som florerar i denna värld av gymkort och träningsredskap.

Idag har väldigt många varit medlemmar eller är medlem på något häftigt gym i staden man bor i. Gymkorten är ofta rätt dyra och kan säkert kosta mellan 250 – 600 kr per månad, om inte mer. Utnyttjar man sitt medlemskap genom att besöka gymmet flera gånger i veckan så är det givetvis inga konstigheter med det. Dock så visar nästan all statistik på att väldigt många inte gör det, utan istället står man där och betalar för ett medlemskap som vi slutar utnyttja en månad efter nyår. En drömkund för gymägaren men en mardröm för våra egna plånböcker.

Jag har alltid tränat regelbundet och haft gymkort i princip sedan början på gymnasiet. Ju äldre jag har blivit och ju mindre tid jag fått till att kunna träna regelbundet när jag vill så har jag dock börjat tänka om, och det rejält. Innan tänkte jag mycket att ett träningspass var tvunget att vara si eller så långt på gymmet och muskelgrupper skulle tränas i en förutbestämd ordning. Disciplinerat, regelrätt och typiskt sådant jag hade tid med innan jobb och familj klev in på allvar i bilden. Dock innebar detta att när tiden så småning om blev mer och mer fördelat mellan andra aktiviteter och att jag därför inte kunde dra och gymma två timmar per kväll spontant, så uteblev träningen istället helt. Kunde jag inte träna fullt ut så var det ingen anledning att träna alls tänkte jag.

Nu tänker jag inte alls så. Nu har jag sagt upp alla gymkort och har flyttat mig ut till naturen och tränar, samtidigt som jag nu och då försöker träna under luncherna på jobbets gym som är gratis. Min syn på träningen nu är snarare att all träning som blir av är bättre än den som aldrig blev det. Eller mer konkret, en promenad som blir av är bättre än milen du aldrig springer.

Det här har inte bara inneburit att jag faktiskt tränar mycket mer nu, för träningen har blivit mer flexibel och kan klämmas in mitt i vardagen utan vidare planering. Dessutom så är det gratis och sparar mig ca 5000 kr per år i utebliven gymavgift.

Vad är då poängen att ta med? Jo, gratis är gott och står du där med ett gymkort som samlar damm kan det vara värt att fundera på om någon annan och kanske billigare träningsform faktiskt passar dig bättre. Du behöver inte springa på ett dyrt gym och dricka Vichy vatten på flaska bara för att det är inne. Ut och spring i naturen eller lyft stockar och passa på att köpa en eller två HM aktier extra varje månad istället.